Dresden – barockstaden som reste sig ur ruinerna

Det är svårt att föreställa sig när man står på torget framför Frauenkirche i dag. Turister sitter på uteserveringar och de sandfärgade barockfasaderna ser ut att ha stått här i århundraden.

Men för drygt 80 år sedan var den här staden lagd i ruiner.

Mellan den 13 och 15 februari 1945 genomförde brittiska och amerikanska bombflyg omfattande anfall mot Dresden. Omkring 1 300 bombplan deltog och stora delar av innerstaden förstördes. De efterföljande bränderna skapade en eldstorm och människor som sökte skydd i källare, tunnlar och skyddsrum hade små möjligheter att undkomma. Historiker bedömer i dag att omkring 25 000 människor miste livet, även om siffran länge varit föremål för debatt. Många flyktingar från östfronten tros också befunnit sig i staden vid tiden för bombningarna.

Den mest kända symbolen för förstörelsen blev Frauenkirche. Kyrkan klarade sig först genom bombanfallet men två dagar senare gav den värmeskadade konstruktionen vika och kupolen rasade samman. Ruinen fick sedan ligga kvar som ett krigsmonument under hela DDR-tiden.

Men till sist påbörjades återuppbyggnaden och var klar 2005 (!).

När man tittar noga på kyrkan i dag ser man att vissa stenar är betydligt mörkare än resten. De svarta partierna kommer från den ursprungliga kyrkan och har återanvänts där det varit möjligt. Det gör att byggnaden nästan ser ut som ett gigantiskt pussel där gammalt och nytt fogats samman. Inuti möts man av ett oväntat ljust kyrkorum med mjuka blå toner och dekorationer som återskapats utifrån gamla ritningar och fotografier.

Just Frauenkirche är kanske det tydligaste exemplet på Dresdens envishet och resiliens.

Sachsiska furstar och Europas mest extravaganta skattkammare

Långt före bombningarna var Dresden en av Europas rikaste städer. Här regerade kurfurstarna av Sachsen, vars kanske mest kända ledare var August den starke.

Han var kung av Polen, kurfurste av Sachsen och känd för att ha ett närmast omättligt intresse för prakt, konst och dyra projekt. Legenden säger att han kunde böja hästskor med bara händerna och att hans legendariska sexualdrift resulterade i över 300 barn. Hur det än var med den saken så syns spåren efter hans ambitioner överallt i Dresden.

Han började bland annat bygga palatsliknande Zwinger, som är stadens mest storslagna barockbyggnad. Ursprungligen tänkt som ett fest- och representationsområde är det i dag en av Tysklands mest kända museianläggningar.

Ett stenkast därifrån ligger Residenzschloss, det tidigare kungliga slottet. Här finns några av de mest imponerande samlingarna i Europa och framför allt det berömda Grünes Gewölbe, Gröna valvet.

Det är egentligen inte ett valv utan flera rum fyllda med skatter som samlats under århundraden. Guldarbeten, elfenben, ädelstenar och märkliga konstverk trängs i montrarna.

Jag blev helt betagen av den sällsynta gröna diamanten Dresden Green. Med en vikt på över 40 karat är den en av världens största naturligt gröna diamanter och har en historia som sträcker sig tillbaka till 1700-talet. Skapade snabbt ha-begär.

En intressant detalj är att delar av Dresdens konstskatter flyttades ut från staden under andra världskriget. Hade de blivit kvar är det långt ifrån säkert att samlingarna hade överlevt bombningarna.

Världens största porslinsvägg

Längs ena sidan av Residenzschloss löper Fürstenzug, Fursteprocessionen, som är svår att missa. Den nästan 102 meter långa väggmålningen visar Sachsens härskare på rad, från 1100-talet fram till början av 1900-talet.

På håll ser den ut som en vanlig muralmålning, men när man kommer närmare upptäcker man att den består av omkring 23 000 kakelplattor av Meissenporslin.

Det är faktiskt ett av världens största porslinskonstverk.

Originalet målades på 1870-talet, men väder och vind slet hårt på målningen. I början av 1900-talet ersattes den därför med den porslinsversion som syns i dag. Det märkliga är att Fürstenzug klarade bombningarna 1945 betydligt bättre än stora delar av resten av innerstaden. Medan byggnader runt omkring förvandlades till ruiner stod den långa porslinsväggen kvar med förhållandevis små skador.

Om man promenerar längs väggen och tittar noga upptäcker man att inte bara furstar och kungar finns avbildade. Där syns också soldater, vetenskapsmän, hantverkare och barn. Nästan hundra personer och mängder av hästar är med i processionen, vilket gör att man kan studera detaljerna länge utan att tröttna.

Porslin som var värt mer än guld

Om vi haft mer tid hade jag gärna besökt Meissen, som ligger några mil nordväst om Dresden.

Det var där Europas första porslinsfabrik grundades 1710 efter att man lyckats avslöja den hemlighet som kineserna haft monopol på i flera hundra år. Under 1700-talet var porslin så exklusivt att det ibland kallades ”vitt guld”.

Nu fick jag nöja mig med att titta i butikerna i Dresden. Och det gäller att gå runt och titta med händerna på ryggen för 17 000 kr lägger jag hellre på en resa än en tallrik.

Staden som blev av med sitt världsarv

Det är inte många städer som har lyckats med bedriften att bli av med en plats på Unescos världsarvslista.

Dresden är en av dem.

År 2004 blev Elbedalen i Dresden upptagen på världsarvslistan. Bara fem år senare ströks området igen efter en lång konflikt mellan Unesco och lokala myndigheter. Anledningen var byggandet av den fyrfiliga Waldschlösschenbron över floden Elbe, som enligt Unesco förändrade kulturlandskapet för mycket.

Det är än i dag ett ovanligt exempel på att ett världsarv faktiskt har förlorat sin status.

Vi gick inte över den omdiskuterade bron, men däremot över Augustusbrücke, en betydligt äldre bro med anor från medeltiden. Därifrån får man en av de bästa vyerna över Dresdens siluett med Frauenkirche, Hofkirche och de andra historiska byggnaderna längs floden.

Mat och boende

Vi bodde på Star G Hotel vid Altmarkt. Läget var bra, rummen fräscha och frukosten höll hög nivå. Det enda som väckte viss diskussion i familjen var att badrums- och toalettdörrarna i familjerummet var närmast transparenta. En lösning som kanske fungerar bättre på ritbordet än med två tonårsdöttrar på resa.

Lunch åt vi på Alex vid Altmarkt. Flammkuchen stod på menyn, en rätt som enklast kan beskrivas som en tunn, krispig kusin till pizza.

Därför är Dresden värt ett besök

Många tyska städer har vackra gamla stadskärnor. I Dresden är det något annat som fastnar.

Inte byggnaderna i sig, utan berättelsen bakom dem. Om människor som valde att återuppbygga sin stad sten för sten. Resiliens är nog det ord som bäst beskriver Dresden.

Mer att se i Dresden och omgivningarna

Vi hann med långt ifrån allt. Här är tips ifall du hänger kvar lite längre i staden.

Ett av de mer ovanliga besöksmålen är Dresdner Molkerei Gebrüder Pfund, som sägs vara världens vackraste mejeributik. Hela interiören är klädd i handmålade kakelplattor från Villeroy & Boch och påminner mer om ett palats än en mejeributik.

På andra sidan Elbe ligger stadsdelen Neustadt med ett helt annat uttryck än den återuppbyggda gamla stan. Här finns Kunsthofpassage, ett nätverk av innergårdar fyllda med gatukonst, små hantverksbutiker, kaféer och second hand-affärer.

Moritzburg, det stora gula barockslottet strax utanför Dresden, ser nästan ut att flyta på sin omgivande sjö och är ett av Sachsens mest kända slott.

En annan populär utflykt går till Meissen, ungefär fyra mil bort. Här grundades Europas första porslinsmanufaktur år 1710 och än idag går det att besöka fabriken och se hur det berömda Meissenporslinet tillverkas.

Naturintresserade kan i stället följa Elbe med cykel eller båt. De gamla hjulångarna från Sächsische Dampfschiffahrt trafikerar fortfarande floden och räknas till världens äldsta fortfarande aktiva hjulångarflotta. Färden går genom vinodlingar, små byar och ett landskap som en gång var del av det världsarv som Dresden senare förlorade.

Ytterligare ett alternativ är att åka med det smalspåriga ångloket Lößnitzgrundbahn genom den sachsiska landsbygden mot Radebeul och Moritzburg.

Kuriosa om Dresden

Dresden kallades redan på 1800-talet för ”Florens vid Elbe” tack vare sina konstsamlingar och sin storslagna arkitektur.
Frauenkirches kors på kupolen tillverkades av en brittisk guldsmed vars far deltog i bombningarna av staden 1945.
Den berömda bron Blaue Wunder (”Det blå undret”) från 1893 byggdes utan stödpelare i floden, något som ansågs mycket avancerat på sin tid.
Dresdens mejeributik Pfunds Molkerei finns med i Guinness rekordbok som världens vackraste mejeributik.
Staden var en av Europas viktigaste kulturstäder under 1700-talet och konkurrerade med Wien, Paris och Florens om att locka konstnärer, arkitekter och musiker.

För att komma i stämning inför eller under resan:

Lyssna på: Roadtrip Germany på Spotify och poddar om bombningarna av Dresden