Etiketter

, , , , , , , , , , , , , , ,

Då jag inte vill lämna Sverige just nu för att min pappa är allvarligt sjuk får jag istället damma av ytterligare en redan genomförd resa. Det blir fler sådana reseinlägg och syftet är att tipsa om upplägg och resmål samt ge inspiration för din nästa resa. Priser och hänvisningar kan därför ha några år på nacken så de får du relatera till med viss försiktighet.

Japan besökte jag 2007 och jag och min sambo åkte dit i slutet av mars till mitten på april, dvs i tid för att se körsbärsblommorna slå ut. Anledningen till att vi åkte just då var inte bara körsbärsblomningen utan även att det i Tokyo skulle äga rum en stor Taikai, en internationell tävling i kyudo, japanskt bågskytte. Jag höll på med kyudo vid denna tid men hade inte hunnit bli tillräckligt duktig för att delta i tävlingen. Men jag ville dit och se tillställningen, något mycket stort och viktigt i hemlandet Japan.

Många som vill åka reguljärt till Japan flyger med Finnair. De har bra priser och bara en mellanlandning i Helsingfors. Flygresan tar ca 9 timmar från Helsingfors.

Redan hemifrån hade vi beställt Japan Railway pass hos Japanspecialisten
Japan Railway pass är ett tågpass som gäller på de flesta tåg och avgångar och med det åker du smidigt och bekvämt runt i landet. Punktligheten i japanska tågtrafiken är anmärkningsvärd. Tror inte att vi upplevde en enda försening. Kanske bra referensresa för SJ.  Du köper dem i Sverige men aktiverar tågpassen gör du på plats i Japan. Vi gjorde det på flygplatsen där Japan Rails (JR) hade en disk.

Vi bodde de första nätterna hos Emiko Tamura, en konsult inom biokemi som jobbat på svenska ambassaden. Hon och hennes familj hyr ut rum i deras hus i stadsdelen Nakano/Shinjuku i Tokyo. Vi fick ett litet enkelt inrett rum med en dubbelsäng. Det märks att Emiko har starka band till Sverige för man ser svenska influenser i hennes hem som t ex dalahästar, svenska flaggor, svensk almanacka, Volvobil mm.

Andra dagen i Japan åkte vi in till centrala Tokyo och till JNTO, Japans turistinfo. Där hjälpte de oss att boka rum i Kyoto, vi fick kartor och de hjälpte mig skriva ner på papper att jag är vegetarian och gravid. Användbart på restauranger om inget annat.

Yehep, vilken station var det nu vi skulle till?

Ung 2.5 timme med tåg från Tokyo ligger en riktig pärla och ett smakprov på det gamla Japan; Kyoto.

På vägen fick vi en fin vy av Mt Fuji.

Vi bodde på Heianbo Ryokan. Rummet helt i japansk stil med futonsängar och tatami-mattor.

Vårt rum i Kyoto

 
Vi gick en dag på en zenbuddistisk vegetarisk restaurang som ligger nära tågstationen. Blev en mycket intressant matupplevelse. Vi fick en varsin bricka med jättefint utlagda och tillagade smårätter. Det enda vi kunde identifiera var riset och att en röra smakade inlagd gurka. Sen kom det in mer rätter i en lackerad trälåda i två våningar. Vackert! Vi blev lite fulla i skratt när vi föreställde oss våra föräldrar äta samma sak..
 

Ett annat besök i staden är templet Kiyomizu-dera. Smaka vattnet ur den heliga källan och få en fin vy över Kyoto.

Vid de flesta tempel går det att köpa amuletter för allt du kan önska dig; lycka, pengar och komplikationsfria förlossningar.

Sen tog vi en riktig mördarpromenad, som tog oss igenom och förbi flera tempel, trädgårdar, pagoder och igenom parken Maruyama Park. Parken var helt full med människor. Hade förväntat mig stora gräsytor där man kunde sitta, eftersom jag läst att det var här man firade cherry blossom, körsbärsblomningen. Men här var mest träd och stenpartier med bänkar. Körsbärsträden har börjat slå ut vilket bjöd på fina vyer längs stråket som heter Filosofens promenad.

Längs Filosofens promenad

Filosofens promenad slutar vid Silverpaviljongen vilket var vårt mål för promenaden. Silverpaviljongen är inte alls gjord av silver, innehåller inte ens något silvrigt. Bara för att den shogun som uppförde den inte hade råd att pryda den med silver som han tänkt från början.

Dessutom var det så packat med folk att zen-upplevelsen i den natursköna omgärdade zen-trädgården uteblev. Hursomhelst, efter en flera timmar lång promenad var vi så ömma i fötterna och trötta at vi höll på att somna i taxin tillbaka till ryokan.

I Kyoto tog vi återigen hjälp av turistbyrån för att boka vår fortsatta resa. De hjälpte oss boka en natt i Himeji, två på ett tempel uppe i tempelbyn Koyasan och en natt i Nara. Turistinfon låg i anslutning till det stora fina varuhuset Isetan så en liten shoppingrunda satt fint efteråt.

Tog en promenad genom Gion, geishakvarteren på eftermiddagen. Två maikos (geishalärlingar) var ute och lät sig fotograferas.

Sen följde ännu en dag som satte sina spår i fötterna och benen. Tog 205:ans buss upp till Guldpaviljongen, Kinkakuji, som i motsats till silverpaviljongen verkligen gjorde skäl för sitt namn. Kinkakuji är ett nuvarande tempel förgyllt i bladguld på två av dess tre våningar. Låg jättefint med en spegelblank damm framför.

Guldpaviljongen

Tog sen en promenad ner till Ryoanji-templet som är så känt för sin zen-trädgård. 15 stora stenar är placerade på en grusplan med vit småsten. Den anlades redan på 1400-talet av en munk, och sägs vara en koàn, dvs en buddistisk gåta. Den löste vi inte utan blev till och med mer imponerade av trädgården runt dammen som var jättevacker och behaglig. Här åt vi också lunch på en restaurang i en del av trädgården. De serverade Yudo-fu som ofta serveras på Shojin Ryon-restauranger, dvs buddistiska vegetariska restauranger. Maträtten består av kokt tofu som kokas i en gryta med grönsaker och doppas sen i sojasås. Gott!

En härlig matupplevelse

Mätta och belåtna tog vi taxi till Gion och teatern Gion Kobu Kaburenjo där Gions geishor uppträder varje april. Föreställningen heter Miyako Odori och är deras vårföreställning även om danserna hyllar de fyra årstiderna. Det var så vackra kulisser och dräkter!

Innan föreställningen fick vi också delta i en teceremoni men det var inte riktigt som vi väntat oss. Detta var te och kaka på löpande band. Men faten fick man behålla!

Vi passade också på att kika på det berömda tehuset Ichikiri som låg på samma gata som teatern och som förekommer i boken, En geishas memoarer.

Av alla länder jag besökt är nog Japan det som gett mig mest huvudbry. Hur kan ett så hypermodernt land i många avseenden vara så konservativt och traditionellt i andra? Om nu japanska skolbarn och ungdomar är så ambitiösa och duktiga i skolan varför är de då så dåliga på engelska, som borde stå på schemat? I Japan finns ytterligheterna – ena stunden nyaste teknologin och innovationer och andra stunden det enkla och traditionella med en otroligt stark kultur. Å ena sidan det rena, avskalade och enkla (ex. inredning, design mm) och andra sidan det överstylade och lite ”too much” (ex lolita och annat streetmode, toasistsmuffar och toaletter med knappanel för musik, olika plumstäckande ljud mm). Och samtidigt som de är otroligt patriotiska och ser en viss överlägsenhet gentemot andra nationaliteter så tar många, framförallt unga, väldigt lätt till sig andra kulturers musik och mode och verkar svälja det med hull och hår.

Kvinnovagnar för att slippa nyp i rumpan?

Ja det finns många frågor och reflektioner, här kommer några till:

Tystheten: även inne i centrala Tokyo är ljudnivån förvånansvärt låg. Människor är lågmälda, bilar tutar inte mm. Undantaget är spelhallarna och red light district-området på kvällarna.

Spelhallar. Det enda som låter riktigt högt i Tokyo.

Språket: lär dig lite japanska innan du åker hit. Det är otroligt få som kan och vågar prata engelska. Inte ens ungdomarna kunde svara på enkla frågor om vägen till exempel.

Vad bra! Ibland kan man behöva en paus riktigt fort!

Manga: varför har seriefigurerna så stora ögon när de själva inte har det?

Böcker- många vuxna läser serietidningar. Böckerna är ofta inklädda i något fodral eller omslagspapper. Varför då? För att skydda boken, för att det är fint eller för att ingen ska se vad du läser?

Maten eller -Vad åt jag egentligen? Det är inte alltid det finns meny på engelska. Förvisso finns det ibland bilder på rätter utanför restaurangen men det gör inte en mycket klokare ibland. Jag åt en massa konstiga saker och vissa som jag inte har en aning om vad det var. Ibland gott. Ibland inte, men jag testade i alla fall! Jag kan ju också säga att det inte var så lätt att vara både halvvegetarian OCH gravid i detta land. Det blev en hel del pizza margaritha..

Bilarna: nästan bara inhemska bilmärken och då främst Toyota, som har olika emblem på fronten här och Nissan. Många vita bilar och inte så mycket färglackerade bilar som hemma.

Om några dagar kommer Japan del 2, med besök på Vita hägern-borgen i Himeji, gamla huvudstaden Nara, boende på buddistiskt munkkloster i bergen, ninjamuseum och förstås Tokyo igen med bland annat kyudouppvisning.

Annonser